There are two reasons why people don’t talk about things; either it doesn’t mean anything to them, or it means everything

Nahe.. om man skulle ta tag i den här dagen kanske? Hela den här veckan har hittills endast
bestått av jobb och rätt så många timmar i stallet. Har nog en hel del att uppdatera om på den fronten
egentligen men vet inte riktigt hur mycket som är av intresse och..
just nu hinner jag helt enkelt inne. Bara att hoppa in i duschen, få i sig frukost, göra sig iordning
och sen ta med sig Floyd och gå mot jobbet. Hade hellre sett att jag kunde spendera en fm i stallet
men.. nu blir det inte så. Tack vare att Mike ska ha Floyd i em/ikväll så är han världsbäst
och skjutsar mig till stallet efter jobbet iaf så jag hinner med att fixa allt till Vulfa innan lokalfest väntar!
Får se vart kvällen slutar helt enkelt. Nu.. sätter vi lite fart här.


We still have a long way to go but..

Blev visst att komma hem lite senare än vad jag räknat med men.. jag har allt märkt att jag
glömmer bort allt vad klocka heter när jag är i stallet. Och idag var det bra svårt att åka därifrån
kan jag ju säga. Hon var bara så jäkla fin i longeringen idag
och det glädjer mig verkligen att det går lite, lite bättre för varje gång! Nog för att hon blir lite loj
när hon tycker att det blir jobbigt i början, men från marken är det på något sett lite enklare
att hjälpa henne genom det när man ser vad det är hon faktiskt gör.
Så, framtill det att en ny sadel provats ut (och även i början med den) blir det nu lite mer longering
än en gång varje/varannan vecka som det varit nu då jag känner att hon mår bra av det.
Dock tar det ju nästan längre tid än ett ridpass med både promenad innan och efter arbetet men,
då får det vara så! Ordentlig uppvärmning, varierande jobb, avskrittning, stretching
och massage är ju byggstenarna för att få henne dit jag vill. Så då får det ta tid - då det är värt det!
 

Happy birthday

.. till världens bästa hund, finaste vän och ständiga följeslagare som idag fyller 7 år! Matte älskar dig ♥


You can’t change the past, but you can make adjustments in present for a better future

Så.. nu så. Vulfa har nu på fm fått Rosenterapi-behandling samt behandling med infrarött ljus
av Bettan, och nu har jag även hunnit skicka iväg ett mail med uppgifter om henne till sadelutprovaren.
Nu händer det grejer, alltså. Behandlingen gick förövrigt bättre än väntat..
hon tyckte att hon verkade vara och betedde sig som en helt annan häst och överlag var fin i kroppen!
Ni anar inte vilken lättnad det var att höra det! Visst har det känts så.. som att det går framåt,
att hon är mycket lugnare som individ. Men var ju såklart extra skönt att höra det från någon annan,
framförallt från henne som faktiskt har behandlat henne i ett par år!

Vad hon hittade förklarar ganska exakt varför hon går som hon gör i ridningen iaf. Mycket har jag
kännt själv och haft egna teorier om men att hon satt fast bakom hög. öra och att halsen är ngt kortare
på höger var något nytt, men väldigt logiskt när hon väl sa det. 
För det är väl klart att det blir motsträvligt att ställa/ böja till vänster då. Dessutom kan det nog även
hänga ihop med vän. fram som hon tidigare haft problem med - vilket i sin tur nog är en överbelastning
för vän. bakhas som hon opererades i. Bettan trodde dessutom också att tungproblemet
var en ful ovana, men att det kanske är något jag kan få bort såsmåningom när hon blir starkare
och ännu mer lösgjord. Hon tyckte att hon verkade ha byggt på sig lite muskler åtminstone! Och ja..
därav har sadeln blivit för trång. Efter byte av sadeln kommer förhoppningsvis de sista pusselbitarna
att falla på plats i alla fall. Självklart inte på en gång, men tids nog ska hon nog bli bra :)


Bright light

Finns en fördel med att vara hemma.. man sitter framför datorn alldeles för länge, ser otaliga serier,
letar reda på ett par låtar som uppenbarar sig.. och får sig ett kärt återseende med några av sina gamla
absoluta favoritband, bl.a 30 Seconds to Mars.
Hurricane, The kill, A beautiful lie, Attack, Closer to the Edge.. välkomna till min Spotifylista!

Ovanstående skulle jag nog säga har hjälpt mig rätt mycket back then, tillskillnad från den nedan som
jag helt enkelt bara fastnade för.. Vissa låtar säger en mer än andra helt enkelt, och denna var en sådan!


Every single day

Och så var måndagen redan här.. dock är man som tur är ledig även idag! Dock orkar jag inte
med allt vad jag egentligen måste ta tag i och det suger verkligen att inte ha haft några krafter alls
de senaste veckorna. Så, därav gör vi lite av en livsförändring med start idag = rutiner,
med allt vad det innebär. Jag måste bli bättre med att faktiskt äta ordentligt, ta mig tid till att träna
och sova som jag borde. För senaste veckorna har.. rent ut sagt (och jag brukar inte dela med mig här)
varit allt annat än bra. Dagarna har innehållit hjärtklappning, konstant huvudvärk
en ondare rygg än normalt, kraften har varit i botten och sömnen.. den har helt enkelt inte existerat.

Jag kan helt enkelt inte ha det så. Jag vill kunna känna mig pigg, slippa ha ont och att faktiskt ha lust
att göra saker istället för att bara känna att "okej, let's do this". Att behöva försöka övertala sig själv att:
du har det bra, du har det här och det här.. det känns inte så kul. Jag vill ju känna så.
Så. Nu är det på riktigt. Den här veckan, eller de första veckorna, kommer bli tuffa.. men det ska gå,
det bara måste det. För det här, det här är ohållbart.


Hursom, så har jag haft tvättstugan nu på fm, nu ska man väl sätta lite fart här hemma med träning
samt laga x antal portioner mat så man slipper stå och laga mat vid 22 då jag kommer komma hem ca
övriga dagar eftersom jag går långdagar den här veckan och stallet tar tid, och så vet jag ju inte
om jag måste hem med Floyd efter jobbet också eller inte, beror ju på hans dagsform.
Så ja, lite pyssel är det att få ihop allt men det är där rutinerna måste komma in annars blir det ju så att
den där inre stressen kommer krypande. Men nej hörreni.. nu är det dags att sätta lite fart faktiskt. 
 
Tur att jag har er, mina två, går inte att vara olycklig i er närvaro ♥
 

Life passes by so fast. Whatever makes you happy, that’s what you should do

Dags för en liten uppdatering, kanske? Känns för det mesta mest ovärt då det känns som att jag,
ärligt talat, inte gör något som är så pass speciellt så det är värt att skriva om. Men.. faktum är att jag
nog gör mer än vad jag faktiskt lägger en tanke på. Som ni ser av bilderna att dömma
från morgonens inlägg så har jag alltså varit på bröllop (eller bröllopsfest kanske man ska säga
då Frida och Richard på pappret varit gifta sen ett drygt år tillbaka) förra lördagen, vilket var bra fint
även om jag inte var kvar riktigt så länge som jag kännt att jag velat. Att se sin vän iförd brudklänning
med sin man bredvid och sonen nedanför som gjorde allt för att få hennes uppmärksamhet..
ja, det var något speciellt med det. Det går helt enkelt inte att förneka. Grattis till er, Frida & Richard!

Hursom, så blev jag upphämtad på First Camp där bröllopsfesten hölls av Matilda och därifrån
styrdes bilen direkt mot Stockholm! Var inte alls med i min planering från början så att säga men.. ja,
efter att ha tackat nej av diverse anledningar så ändrade jag mig, helt enkelt.
Framförallt med tanke på att jag iår inte åkt iväg någonstanns alls under mina semesterveckor
och helt enkelt kände att jag skulle behöva komma iväg, så sagt och gjort! Var bara att fixa djurvakt,
inse att det inte fanns några andra ursäkter och för en gångs skull bara komma iväg och släppa allt.

Väl i huvudstaden blev det sen middag för de övriga i sällskapet efter incheckning hursomhelst
och därefter begav vi oss ut innan vi tillslut hamnade på Linus och Matildas hotellrum. Därefter så..
blev det helt enkelt en spännande och lite smått konstig utgång med Patrik och Calle.
Går verkligen inte att beskriva den at all, går bara att skratta åt den. Men efter (alldeles för få) timmars
sömn stod hotellfrukost på schemat i alla fall innan det var dags för resans höjdpunkt - Gröna Lund. 
Så ja, där spenderade man årets allra sista semesterdag med både skratt och skräckblandad förtjusning
till viss del, för mycket åkande blev det ju allt! Tack min fina vän för en bra spontan resa i alla fall ♥


Sen.. har jag ju bara jobbat den här veckan då, framtill idag då jag i förmiddags hakade på Matilda
och New Hope till Nyköping, och det här är nog allra första dagen sen jag blev hästägare som jag.. ja..
är hemma vid den här tiden, Men eftersom vi kom hem vid lunch fixade jag stallet 
redan då så att säga och sen fick damen gå ut igen eftersom Pernilla är snäll och plockar in henne sen.
Känns väldigt bra att både jag och Vulfa trivs på Ånestad i alla fall! Och påtal om den  fina fuxen 
så väntar behandling av Bettan nästa fredag och inom kort ska även en ny sadel faktiskt få provas ut.
Återstår att se om det blir en Prestige Versailles eller inte i slutändan alltså..
 

Last weeks wedding


Worrying about the future is tempting but useless. Do the best you can with what’s right in front of you and the future will fall into place

Ska göra ett försök att leva efter ovanstående tänk, även fast det ärligt talat känns rätt så svårt..
ja, det hade absolut kunnat vara värre, och nu förstår nog inte alla vad jag pratar om. Så, i korta drag;


Floyd har under promenaderna börjat läcka mellan sina urineringar så att säga, började väl för ca..
2-3 månader sedan, i början inte varje dag eller ens varje promenad men på senare tid har det blivit så.
Till och från mer, till och från mindre. Därav valde vi såklart att kolla upp det
då vi misstänkte urinvägsinfektion, eller.. att han helt enkelt börjat ha svårt att hålla tätt nu när han,
faktiskt, börjar närma sig seniorålder. Hursom, var vi iväg till Smådjurskliniken för ett par veckor sedan
och gjorde en grundundersökning samt lämnade urinprov som skickades för analys,
men efter några dagar fick vi till svar att han inte hade någon urinvägsinfektion trots allt.

Därav blev vi rekommenderade att boka in tid för ultraljud av delar av buken, bl,a för att veterinären
inte kunde känna hans prostata (vilken ofta förflyttar sig framåt på äldre hundar). Så igår var vi på Valla
på ultraljud helt enkelt och där konstaterades att herrn hade en förstorad prostata och även två cystor.
Och nej det var väl inte vad man hoppats på, direkt. Men! det positiva var i alla fall
att blodprovsanalysen endast visade positiva resultat men då prostatan kommer att medföra problem
inom kort så måste vi kastrera Floyd ganska snart. Och det kanske inte är någon big deal, egentligen.
Men han är ändå 7 år.. en narkos är alltid riskabel, än mer på äldre hundar, och vi vet helt enkelt inte
hur han skulle ta en narkos då han aldrig tidigare varit sövd. Sen är det ju det här med efteråt..
hur han skulle reagera (eller kommer reagera) på att hans delar är borta, så att säga. En äldre hund
tar ofta hårdare på det än en unghund och jag håller verkligen tummarna för att han inte blir deprimerad
eller personlighetsförändras..Men vi får helt enkelt ta en dag i taget, läsa på.. och boka tid. 
Finns liksom inte så mycket att välja på.. prostatan får inte växa mer, och så heller inte cystorna
då risk finns att dem kan komma att utvecklas till tumörer då. Så.. ja.. så ser läget ut precis just nu.


I övrigt har min fina sovit hos husse inatt då jag var ute och åt med tjejerna igårkväll, så at the moment
känns det lite ensamt här hemma men i em är han här hos mig igen! Förövrigt var det en fin kväll igår
med mycket prat och skratt, lite svordomar under äventyrsminigolfen och sen god mat
med gott sällskap på Trädgår'n. Och nu.. ska man väl i alla fall se till att göra lite nytta här hemma!

To live for now

Ja, vi lever. Det där med att ens sätta på datorn när man kommit hem har bara inte prioriterats.. alls.
Men nu har man jobbat klart för att en vecka framåt ha det här årets sista semestervecka. Och ja hörni,
den tänker jag ta tillvara på. Så.. nu stänger vi av för ett par dagar till! Tills vidare..

Och ja miss V lever livet sådär riktigt ordentligt nu
i nya hagen med sina nya vänner sen ett par veckor tillbaka :)