1 vecka har gått och det med blandade känslor.. vet faktiskt inte vad jag kan säga
och ärligt talat är det nog lättare att inte säga något alls just nu, hur dumt det än låter.
För det spelar ändå ingen roll då du ändå aldrig kommer tillbaka,
då jag ändå aldrig kommer att få ha dig hos mig. Då jag ändå aldrig kommer bli hel..
för du kommer alltid fattas mig. Det är väl bara att inse att det är så det är
och kommer förbli, hur gärna jag än hade önskat att det inte hade slutat som det gjorde.

M räddade min sommar genom att sms:a mig om att han kommer hem v.28 i alla fall,
så nu har jag något att se fram emot åtminstone. Så 2 veckor semester blir det trots allt:
v.28 då han kommer hem+ veckan vi ska till Grekland i slutet av Augusti.
För ae, jag tog bort mina 3 andra lediga veckor då jag såg dem ganska så onödiga
då jag inte har något att göra nu ändå.. som ni kanske förstår.  Så.. ta vara på tiden hörrni.