30/3, måndag

"Don't look down, don't look back. I am beside you. Close your eyes, know I'm here.
I know it's hard to let go all that defines you. You feel that you'll never be whole again,
we will find a way to erase the past. Stay with me, stay with me. In my arms
you'll be fine, I never let go. All you've lost will come again, just stay here with me.

Never look back, never again, it's over. Everything ends here in my arms. Don't give in,
don't let your memories break you. Let me take you away from here, we will find
a way to make this last. Stay with me, stay with me. In my arms, you'll be fine,
I never let go. All you've lost will come again, just stay here with me. Never look back,
never again. It's over. Everything ends here in my arms. I'll be here, I'll be here forever.."

Den här texten beskriver mer av mitt liv än vad jag kan förklara just nu och dem här orden,
dem är verkligen vad jag skulle behöva höra IRL om och om igen, fram till det att jag lyckas
ta mig vidare. För som det är nu så står jag bara och trampar, jag kommer ingenstans.
Flash-backs tar mig allt oftare tillbaka till vad jag vill och velat förtränga under många års tid
och jag ställer mig åter igen frågan om jag någonsin kommer lyckas ta mig ur det här helt?
Förlåt för mitt depp-talk idag men jag orkar verkligen inte med det här,
för jag vill inte leva hela mitt liv i misär bara för att depressionen tar över en stor del av det,
jag vill inte leva med ångesten över det som hänt och som jag inte kan ändra på,
vill inte bryta ihop längre utan att veta eller kunna förklara varför. Allt blir bara så jävla fel,
bara på grund av den här skiten. Om jag bara kunde få leva som jag ville, och slippa det här
så jag skulle kunna vara den där glada flickvännen och den som alltid gav fullt ut oavsett vad.

Postat av: Mary

jag finns här carro, nu som då. Hoppas att du vet det. be strong, <3

2009-03-30 @ 18:35:52
URL: http://marypoynter.blogg.se/

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


Blogg:


Kommentar: