31/1, måndag

Usch vad jag hatar att städa! Finns ju roligare saker att göra,

om man säger så. Men jäklar vad skönt det är när det väl är gjort!

Känns lite trist att det inte kommer märkas efter imorgon bara

då Floyd fäller något enormt, tyvärr. Men är inget att göra åt..

Imorgon tänker jag i alla fall inte städa

utan bara njuta av min sista lediga dag innan 10-dagarsperioden.

Börjar dagen med den vanliga morgonrundan och sedan styrketräning,

därefter är det endast stall som står på schemat.

29/1, lördag

28/1, fredag

17/1, måndag

Ett sista ögonblick

Bild tagen från vår sista promenad tillsammans.. dagen efter..

var han borta. You'll always be like the rainbow 'round my heart.

Mina ambitioner

Det här saknar jag

"Inga ord kan förklara hur tomt det är nu och hur mycket jag

kommer sakna dig, för orden med det värdet finns inte. Det enda

jag kan säga är att jag älskar dig & aldrig kommer glömma den fina

tiden vi delat. Du är helt klart den som satt färg på min värld."

Ord kan inte beskriva det här (även fast försöken varit många)

men min största saknad är den till Zorino. Saknaden, den är enorm,

och även om jag försöker se det positivt så går det inte,

en del av mig dog med honom och det är ingenting jag kan förneka.

Vi fick 6 år tillsammans och den tiden, dem åren, alla minnen..

jag kommer inte glömma något av det. Du var en del av mitt allt.

Min stjärna.. du lämnade mig alldeles för tidigt

och kommer alltid finnas med mig. Du har en speciell plats här,

inom mig, och kommer alltid ligga närmast hjärtat. Jag älskar dig.

♥ Zorino 11/3 1991 - 1/6 2009
you're gone now, gone but not forgotten

Min favoritplats

Mina rädslor

En första

.. lägenhet. Och ja, det känns som om jag tjatar om den jämt
men det betyder extremt mycket för mig att ha hittat mitt hem,

eller vårt gemensamma hem för att vara exakt!

Jag älskar den, läget, skogen tätt intill.. ja.. allt egentligen.

Hade egentligen tänkt att vara ambitös och fota lite här hemma

då jag faktiskt inte lagt ut några bilder på själva lägenheten än,

men.. har faktiskt inte hunnit med det

så det får helt enkelt bara bli en sneakpeak idag. Tills vidare;

Det här får mig att gråta

Det här får mig att må bättre

Vad kan vara bättre en dålig dag än en glad och sprallig Floyd?
Så ja, min hund får mig absolut att må bättre! Jämt och ständigt.

Bortsett från honom så är det såklart familj, sambo, vänner

och kollegor som får mig att må bättre. Och så hästarna, såklart!

Det här upprör mig

Ett annat ögonblick

Ett ögonblick från en svår tid jag alltid kommer att minnas

med glädje var när Mike kom hem 1 vecka från Finland efter 8 v!

I början av Maj- 09 åkte han för att vara borta till i Augusti,

kanske t.o.m September.. jag ville inte att han skulle åka

men visste att det var hans enda chans till jobb,

i alla fall just då. Så han åkte.. och jag fick bara acceptera.
Tanken då var att jag skulle ta igen all missad tid med Zorino..

men.. 1 v senare efter besök på kliniken kom beskedet

och ytterligare 1 v senare var han borta. Det var en tuff tid..

I Juli, 2 månader efter att han åkt, kom ha i alla fall hem

i 1 v innan han skulle tillbaka och den dagen, det ögonblicket

glömmer jag aldrig. Det var med blandade känslor

jag gick honom till mötes i trapphuset. Floyd flög över honom,

minst sagt och jag kunde bara skratta åt honom - åt båda 2,

mina 2. Den kommande veckan var nog bland den bästa, någonsin.

Jag njöt verkligen av att ha honom hos mig varenda sekund
och de flesta av dagarna spenderades nere vid havet i Blekinge.
Vi njöt av ledigheten och varandra, Floyd av husse och havet :)

Den här månaden

Den här månaden har varit väldigt, väldigt lugn och nästan bara

bestått av jobb och stall, stall och jobb. Bortsett från jul&nyår,

festen hos Lisa och 3- rättersmiddagen med jobbet..
Genomgående är det så mitt liv ser ut, eller ja.. har gjort, iaf.

2011 är en nystart och tanken är att jag ska komma igång nu,

försöka hinna med att träna för att stärka och bygga upp ryggen,

få upp konditionen och styrkan i övrigt igen.

Bortsett från det ska jag försöka komma ut i skogen med F mer

och satsa mer på Vulfa. Inte tävla än då.. men träna åtminstone.
Hur allt ska hinnas med nu när jag gått upp i heltid vet jag inte

men jag måste försöka, eller snarare.. så måste det gå!
Klarar jag det kommer jag bli mer nöjd över mig själv och ja,

på så vis bli en bättre flickvän. Vilket även är ett mål, för oss.

Sen krävs det såklart mer från hans sida.. vilket säger sig själv.
Nu blev det här inlägget mer om annat än själva ämnet

men det översta är en sammanfattning av vad tiden spenderats till.

Det här ångrar jag

Min favoritfödelsedag

Mitt favoritminne

Är verkligen hur svårt som helst, men samtidigt inte,

mitt absolut bästa minne är från när vi skulle kolla på Floyd.

Det hela var nog ganska förhastat, när jag tänker efter.

Vi hade diskuterat/kommit överens om att köpa hund, till våren,

och kollade bara runt lite lätt när han dök upp, bara sådär.

För att göra en lång historia kort så hade mamma, av en slump,

berättat för Eva att vi börjat leta efter hund. Hon sken då upp

och berättade om Floyd, en omplacering.

Det enda vi visste innan vi åkte dit var det som står nedan:

När vi väl kom dit berättade dem lite mer om honom

och hans historia, och ja, jag var skeptisk.. till en början.

Jag menar.. att ta över en unghund..

ja, bara det egentligen. Man kan ju trots allt få vadsomhelst.

Att han dessutom aldrig fått slå rot någonstans,

att han kände sig oönskad.. oälskad. Men, allt jag tvivlade på..

försvann samma sekund som han kom springandes mot oss.
Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, det kändes rätt!

Det här var på söndagen, samma dag köpte vi allt vi behövde

och på onsdagskvällen hämtade vi hem vårt lilla energiknippe..
11:e November 2008 - en dag jag sent kommer att glömma. Floyd ♥

Min första kyss

Mina drömmar

Jag skriver om det här.. det är väl klart att jag har drömmar!
Står fortfarande fast vid att jag inte drömmer om det omöjliga

utan om vad jag faktiskt kan uppnå sen. Någon gång, längre fram.

Överst på min lista har de senaste åren varit att ha ett hem,

att verkligen känna sig hemma. Det har jag ju delvis uppnåt nu.
Men klart att jag drömmer mig bort några år framåt
och ser mig själv i ett lagom stor modern villa med stor tomt,

helst intill skogen, där hundarna lyckligt leker fritt.

Och ja, hundarna. En dröm som jag hoppas vi kan uppfylla

är att föra Floyds gener vidare, just för att han är så speciell.
Vår önskan var att kunna ha en valp redan nu till sommaren,

passa in semesterveckorna.. men jag vet inte.

Det får nog ligga på hyllan ett tag tyvärr. Men det är en önskan.
En annan önskan, eller ett mål kanske man kan kalla det,

är att jag minsann tänker resa någonstans i vilket fall 1gg/år!

Med andra ord handlar mina drömmar i grund och botten om att..

tja.. slå sig till ro? Börjar faktiskt känna mig gammal nu, haha.
Men det är vad jag drömmer om: hem, resor, familj. Lycka.
Med familj menar jag sambo+ hund(ar). Ledsen syrran, åter igen,

ungar räknas inte med här. Det är något du får stå för ;)

Finns såklart mer.. som att jag vill veta vad jag vill göra,

vad jag vill jobba med i framtiden. Vilket jag fortf. inte vet.

Sen vill jag såklart förlova mig senare, hitta "den rätta"

och ja, jag hoppas på att det är min Mike. Att det kommer vara vi.

"Life is hours, we live it our way"

Vad jag hade på mig idag