12/1, tisdag

Kände ett sug för att blogga för bara några få sekunder sen
men nu vet jag inte faktiskt, så får väl se vart det här leder..

Hursomhelst så har det blivit mycket tankar nu ikväll,
framförallt med tanke på att pojken slocknat för några timmar sen
i ett försök att vända tillbaka dygnet.
Så, ja, här har man suttit och bläddrat igenom en hel mängd bilder
som man nästan glömt och bara tänkt tillbaka, på ett bra sätt.

För första gången på väldigt länge har jag kunnat se tillbaka
utan att känna smärtan av saknaden. Visst saknar jag fortfarande,
men denna gång mer med glädje över tiden vi delat
istället för smärtan över vad som inte längre finns här hos mig..

.. men visst tänker jag på er vid olika tillfällen, varje dag,
det kan jag inte förneka. För det är inte lite minnen man bär på!
Finns hur mycket som helst men..
det är nog det lilla som påminner om era olika personligheter
som ligger närmast hjärtat, på sätt och vis.

Hur sur Nadja blev varje gång man missat henne en enda dag,
eller om man gick till Zorino först - det accepterades bara inte.
Hur Tussen alltid kom rusandes och mötte en vid dörrn'
och då speciellt om man hade varit och handlat. För vem vet,
kanske fanns det något till honom.
Hur Zorino.. hur han var. Hur han alltid kom en till mötes,
hur han alltid puttades, busade.. hur han bara var, helt enkelt.
Han var verkligen som en regnbåge runt hjärtat
som alltid lyste upp min värld. Så var det faktiskt, till slutet.



- We cannot separate 'cause you're part of me

Postat av: Moa

Så fint Carro :'(

2010-01-13 @ 13:07:10
URL: http://moasjukan.blogg.se/

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


Blogg:


Kommentar: