Where you are now is not where you will always be. There are brighter days up

Bara för att den här fina, fina fuxen snart bara är min alldeles egna ♥

Every day is beautiful if you choose to see it

Bara för att fodervärdsterminen dragit igång nu och vi spenderat veckans 2 foderdagar ute i snön..
behöver jag säga att jag saknat ridningen sjukt mycket?! Och henne med då, såklart. Bästa, finaste V!



Bilderna ovan är alltså tagna i söndags då vi var ute och joggade på fältet lite lätt, och ja man kan väl
(minst sagt) säga att jag fick jobba för att få henne tillräckligt medgörlig.. men.. skam den som ger sig!
Dock kände jag idag att, med tanke på att jag har henne imorgon också,
kunde ta det något lugnare idag.. så idag red vi faktiskt mer eller mindre bara ut kravlöst i skogen,
borsett från att vi stannade till på ett fält och körde lite lösgörande där. Hursom.. så väntar ett dressyr-
pass i ridhuset imorgon och beroende på hur hon känns kan det nog bli samma sak även på fredag.

Annars.. har helgen mest bara sprungit iväg. Bortsett från stall har man mer eller mindre bara varit i
gamla lägenheten och fixat. Igår var mamma med mig där och städade en hel del - tack! Och idag har 
jag och Floyd varit där en sväng efter stall, pratstund och promenad med Lisa
samt lek för hundarna. Ja ja.. eftersom jag jobbar nu i helgen är jag ledig imorgon i alla fall. Turförmig!
 
 

Fight through the hard times and be grateful for the good times

Så.. nu kom man hem från stallet för inte alltför länge sen i alla fall, precis som igår så att säga
då jag haft Vulfisen efter jobbet båda dagarna. Och ja.. vad ska man säga mer än att hon är.. amazing!
Igår hade jag väntat mig en väldigt stel och motsträvlig häst men hon visade sin bästa sida
och var bara såå fin. Visst, man får jobba för det, och ska man se till formen så orkar hon ju inte riktigt
bära sig själv riktigt än men bara känslan av att vi snart når dit igen, den är så förbannat underbar!

Idag däremot gick det väl inte riktigt lika bra, men absolut inte dåligt. Tror dels att hon var lite trött
i kroppen och dels tappade vi båda fokus när vi var tvugna att förflytta oss från ridhuset till ridbanan..
men, så kan det vara ibland. Ordentligt lösgjord är hon nu i alla fall.
Nästa vecka blir något lugnare då behandling väntar i början på nästa vecka, men därefter så
kan vi förhoppningsvis fortsätta där vi slutade idag. Kanske kan bli att starta en klass i KM trots allt?
Vi får se, vi får se. Nu.. fixa lite här och sen ladda batterierna inför morgondagen. Välkommen fredag!

Dancin' away with my heart


For me, there's only you




The way you do me

Så.. nu har jag hunnit med allt va som var "tvunget" att hinnas med såsom lite fix här hemma,
stall och träning. Timmarna i stallet var förövrigt guld idag. Mycket hanns med, V var på myshumör
och dressyrpasset på fältet var.. awsome. Krävde liiite mer än vad jag gjort på senare tid,
men i små steg, och hon var fin! Kan ju dock bero på allt skrittjobb samt mycket lösgörande igår?
Hursomhelsr så är jag så nöjd med henne! Och just därför valde jag att byta bort min fredag
mot morgondagen istället då jag tycker att hon förtjänar en tur utan krav i skogen istället för lektioner,
så så fick det bli. Men nej nu ska jag ta med mig vovven och ta en promenad upp mot Matilda faktiskt.


Other side of love

Hemma från stall sen ett tag tillbaka nu, och åh så bra man mår när man väl är där! För det första
var damen riktigt kelsjuk idag (fördelen med att inte vara där varje dag, kanske) så det fick bli långrykt
och massa mys innan man sadlade på för att skritta upp mot fältet
där jag planerat att "trimma" litegrann. Eller trimma och trimma.. när vi inte bara skrittar som i tisdags
så skrittjobbar vi bara i låg form med mycket ställning och böjning i ca 20 min, travar igång väldigt lätt
med samma tänk där för att sen mer eller mindre bara galoppjobba henne i 20 minuter.
Dock med skrittpauser, såklart. Så mycket böjda spår, lösgörande arbete och tempoväxlingar blir det
just nu, och så lär det vara ett tag till. Men somsagt, huvudsaken är att hon blir bra, helt bra.

Men, skam den som ger sig för att arbeta på det här sättet är något som är väldigt nyttigt för henne
då det normalt sett är traven som är hennes starka sida.. vilket också märks tydligt i övergångarna nu,
för känslan i dem få travstegen är.. ja.. obeskrivliga. Eller ja för att vara helt ärlig så 
är det en återkommande känsla överlag i ridningen nu, i alla gångarter. Men just traven.. amazing.
Hon går helt enkelt renare i bakkärran, är med och jobbar på ett helt annat sätt och nu joggar vi bara..
ska bli väldigt intressant att se hur det känns sen, när vi är fit for fight igen. Kort sagt, bästa bästa V!
Så, efter ännu ett lyckat pass fick hon sig en ordentlig dusch innan vi gick ut och betade i solen
bra länge, det förtjänade hon! Men nu ska jag sluta tjata om henne och sätta igång här hemma igen va.

She's amazing

Ja ni.. vart ska jag börja? Vulfa slutar uppenbarligen aldrig att förvåna mig! Där har vi en start..
hur cool är inte hästen som bara skrittar rakt in till kompisarna i beteshagen, hälsar lite, går vidare,
stannar.. och bara.. är. Ja alltså.. okej om hon skulle göra så normalt sett kanske,
men efter att inte ha fått gå tillsammans med nämnda kompisar sen i Mars, varit konvalecent,
haft boxvila med endast promenader i 2 månader, bara skrittats i nästan lika många veckor till och..
ja.. bara fått gå ensam i  sjukhage. Ja, somsagt, hur cool är hon inte? Älskade, underbara häst alltså.

Att hon känts riktigt fin och med på noterna dem senaste dagarna jag haft henne är ju inte heller
något jag klagar på direkt. Ae, tack vare henne svävar jag som på moln idag.. trots en massa regn,
det ni! Och som hon förtjänat det här efter alla dessa månader.. finns inga ord.
Det känns faktiskt nästan som att idag var slutet på hela den här långa resan på något sätt,
ja bara det är ju en vinst - och en ännu större vinst är ju att vi helt klart kommit ännu närmare varandra,
blivit mer samspelta. Jag var med under hältutredningen, röntgen, alla dagar däremellan fram till dagen
det var dags att åka iväg, och ja hon märkte att något var på gång.. helt klart..
men jag var där både när hon somnade - och vaknade - och jag tror att det gjorde skillnad.
Sen har jag ju inte kunnat åka ut varje dag.. men varje dag jag varit hos henne, har hon varit prio ett,
enda undantaget är väl Floyd som kommit och trängt sig emellan henne till och från, haha. Min lillkille.

Så.. på många sätt har det varit en riktigt bra tid mitt i allt det motiga. Kan nog inte förklara det bättre
än så faktiskt. Nu ska hon hursomhelst få ha nästan 1 veckas semester innan vi forsätter där vi slutade
med igångsättningen, sen får vi se hur långt vi kommer och vad som händer i höst.
Bilder på den fina från dagen nedan iaf, kvalitén på bilderna är väl inte den bästa dock.. men whatever!


A twist in my story

Hann med allt jag tänkt idag, trots allt. Skönt! Och nu ikväll har man alltså varit ute hos Vulfa,
har henne nu framtill dess att jag åker och sen verkar det som att hon ska få gå med kompisarna
från onsdag- måndag när dem ska hem från betet, det lär absolut uppskattas
efter att ha fått gå ensam i fålla/hage sen i mitten av Mars! Jäklar vad snabbt tiden har gått..
men ändå inte. Hursomhelst så var mamma med ut idag så jag kan faktiskt bjuda er på några bilder:

 Fina lilla hästen ♥

It's love actually

Bara för att den fina hästen gjorde min em/kväll trots en snabbvisit som bestod av endast rykt
och betning. Bästa! Men nu blir det allt bara till att gå ut med Floyd, sen ladda inför morgondagen
då man jobbar in dem sista timmarna innan semestern. Som jag längtat efter den!


'Cause heart never lies

Inte haft någon prioritet på bloggen nej.. har snarare bara blivit jobb och stall senaste dagarna,
jobb för att det är vardag, stall för att "tjäna in" så mycket tid som möjligt eller vad man nu ska säga.
Hursomhelst så står Vulfisen faktiskt kvar på Hageby tills på fredag kväll, 
ändrade planer som vanligt alltså.. men jag klagar då inte! Att jag fick reda på det i samma sekund
som jag packade in sadel och övrig utrustning innan lastning var ju dock lite retligt kanske.. ;)

Igår em var vi nämligen på återbesök på Hästkliniken och därefter var det från början meningen
att Vulfa skulle få flytta hem till Cissi igen då kliniken ändå ligger på vägen. Men, nu blev det inte så
och det betyder ju förstås ännu mer stall för min del. Inte för att jag måste egentligen,
utan för att jag vill! Och idag har vi faktiskt både travat och galopperat för första gången sen i Mars,
det ni! Tanken är alltså att hon ska sättas igång nu.. så får vi helt enkelt se hur hon reagerar på det.
Antingen går det vägen, eller så blir det uppföljning senare. Time will tell.. Är bara att hålla tummarna!

Älskade vän ♥

As long as you're with me

Det där med att grilla blev det inget av idag, klockan blev liksom lite "för mycket" efter att ha tränat
och så.. men en dag som idag spelar inte det någon roll, alls. För den har varit.. ja, sådär riktigt grym.

Och att den skulle bli det kände jag direkt när jag läste sms:et om att Vulfa var hemflyttad igen,
visserligen bara fram till betet.. men ändå. Lättnad! Eller ja egentligen hade jag fått ett både igår em,
igår kväll samt något missat samtal men det var först imorse jag fick igång mobilen,
liksom. Så ja försöker ni nå mig och tror att jag ignorerar er så kan jag säga att så inte är fallet,
jag har bara inte orkat lämna in mobilen. Än. Hursom, grym dag tack vare en kortare sträcka till stallet,
sol, lycklig häst, en massa mys, en mysig skrittur runt fältet samtidigt som man njöt ännu lite mer
av att se på en helt euforisk Floyd som sprang omkring/ rullade sig och bara var allmänt lycklig. Det,
det är livet ni. Nu ska jag bara gå en sista med Floyd, sen är det bara att ladda upp inför morgondagen!


Live it up


Joggingtur, magövningar, frukost på balkongen och dusch - check! Snart blir det promenad mot jobbet
och sedan bara hem och byta om för att åka ut till damen ovan och mysa lite. Det ser vi fram emot :)

My piece of paradise


Beautiful day

 

A better me

Hemma nu igen då, och det var precis som jag trodde: att varje minut därute med Vulfa var värt
besväret att cykla ut. Idag passade jag på att ta ut henne på en promenad redan innan jag fixade stallet,
och det uppskattades nog av damen efter att ha stått inne hela dagen. 
Riktigt lugn var hon dessutom! Men det kan iofs bero på att hon börjar bli rätt öm av att gå barfota, 
tyvärr. Kan ju hoppas på att hon kan få på sig skor snart helt enkelt, framförallt med tanke på att hon
faktiskt ganska snart ska börja skrittas. Hursomhelst så.. hade jag några riktigt fina timmar där ute! 
Promenad i solen, betning därefter och långrykt med en kelsjuk häst är ju inte något man tackar nej till
om man säger så. Imorgon kan man ju hoppas på att hon är på minst lika bra humör.

Får ju btw inte glömma bort min bästa lillkille som snällt följer med nästan överallt. Underbara du ♥
 
 

I won't give up on us


Do more of what makes your world spin

Sådär då, ganska nyligen hemkommen från ett besök ute hos Vulfisen. Eller besök och besök..
man kan väl minst sagt säga att man får planera en hel dag därefter. Men, hon är verkligen värd det.
Men visst är det lite segt att veta att det tar en timme att ta sig ut (med hund, i alla fall)
och minst lika lång tid att ta sig hem igen, om inte längre. But hey, det är bara att bita ihop ett tag till.
Några månader snarare, sen så! Hursomhelst börjar damen bli bra pigg nu - nästintill lite för pigg,
men det har fått gå ändå. Imorgon ska stygnen bort i alla fall så då har jag tagit ut en ledig eftermiddag
så att jag kan följa med och höra vad veterinären säger. Tanken är väl att hon ska komma ut i hagen
några timmar/dag om det ser bra ut i vilket fall och det får vi väl hoppas att det gör. Hon behöver det..
 
 
Tänkte att jag kunde slänga upp lite bilder också, har tyvärr bara bilder tagna med mobilen dock men..
dem får duga. Dem första tre är tagna igår efter en inte alltför lyckad promenad.. första biten gick okej
men på väg mot stallet igen blåser hon upp sig ganska så mycket och kör sitt eget race typ,
så hoppande barn på studsmatta är liksom inte helt optimalt då.. haha. Men bortsett från bakutsparkar
och snurrar så.. sköter hon sig i alla fall. Floyd har lärt sig att gå låååångt ifrån henne ute nu i vilkte fall,
i stallet ser det dock ut som ovan.. Ja, dem där två alltså.
Och dem sista två är på damen i nya boxen bredvid nya boxgrannen tillsvidare. Som hon förövrigt
försökt skrämma några gånger, men misslyckats rejält då responsen hon får är ett par spetsade öron ;)
 

Be in love with your life. Every minute of it.


For me, you are perfect