You can ask the universe for all the signs you want, but ultimately, we see what we want to see when we’re ready to see it.

Det där med att inte ha några måsten at all kan ju vara så fruktansvärt skönt ibland faktiskt!

Faktum är att jag och Floyd (förutom promenaden tidigare som vi timade in mellan två störtskurar)

bara legat och myst mer eller mindre. Och jag kan väl inte direkt skylla på

en hård midsommar heller för den har faktiskt varit precis lagom enligt min mening. Hursomhelst,

tog man ett litet break i ledigheten igår och jobbade i stallet.. vilket faktiskt flöt på sådär riktigt bra 

även om det var bra länge sen jag jobbade senast. Och nu var det nog sista gången.. tror jag.

Sånt kan kännas lite sorgligt ibland när man ändå ridit där uppe sen -94 skött sen -00 och jobbat..

ja.. bra många år, i alla fall. Men trots lite seperationsångest tror och hoppas jag att det blir bra,

det här. Snart (om nästan exakt en vecka, faktiskt) så startar vi ett nytt kapitel.. Och du blir bara min.