31/1, Söndag
29/1, fredag
Åh, varför kan man inte bara skriva ut om det man tänker på
utan att allt blir en enda röra som gör att man sen skiter i det?
För mycket tankar, för få ord. Är för trött för det här egentligen
men kände mig ändå tvungen att skriva.. av någon anledning.
Meningslösa ord är vad det här är, men ja ja,
imorgon är jag ledig i alla fall och det börjar med sovmorgon!
Efter många timmars jobb+ promenad till och från jobbet
samt pulsning i en halvmeter snö på lunchen.. I need some sleep.
26/1, tisdag
Dagen jag senaste halvåret stretat lite smått efter är imorgon
Jag kan utan att överdriva säga att jag inte ser ett liv utan dig,
och det känns nästintill overkligt. Äntligen är vår 2-årsdag här!
2 år.. har det verkligen bara gått 2 år? Det har hänt så mycket,
vi har tillsammans gjort så otroligt mycket tillsammans dessa år
att siffran nästan känns obetydlig i jämförelse.
Och det är den nog, egentligen. I mina ögon finns ingen annan,
jag vet att jag inte är lätt att tas med och att jag klagar ibland
men.. jag älskar dig, även då. Jag har alltid älskat dig.
När du är glad är jag glad, och tvärtom. That's just the way it's.
Jag kan utan att överdriva säga att jag inte ser ett liv utan dig,
för det gör jag inte. Visst.. vi är olika, men du är ändå bara du
och vi kompresserar varandra rätt bra trots allt.
Eller, väldigt bra till och med. Jag vet inte vad jag kan tillägga
så jag avslutar med att säga att du vet vad du betyder.
27/1 2008 är dagen mitt liv tog vändning, helt tack vare dig ♥
23/1, lördag
Ganska nyligen hemkommen från stall och kvällsfodring nu då,
tilläggas kan också att det är skönt att dagen snart är slut med.
För den har rent ut sagt inte varit annat än seg,
tiden har gått i slow-motion. Och ja, då menar jag på jobbet.
Är väl inte så konstigt kanske med tanke på att den här helgen
tydligen är den svåraste på hela året eller vad det nu var.
Men, nu är den avklarad och snart är det sängen som gäller
då man ska upp tidigt imorgon. As usual, kanske man ska säga.
Inte för att det är något fel på min vardag direkt
men jag känner för något annat, något nytt. Något.. som är kul.
tilläggas kan också att det är skönt att dagen snart är slut med.
För den har rent ut sagt inte varit annat än seg,
tiden har gått i slow-motion. Och ja, då menar jag på jobbet.
Är väl inte så konstigt kanske med tanke på att den här helgen
tydligen är den svåraste på hela året eller vad det nu var.
Men, nu är den avklarad och snart är det sängen som gäller
då man ska upp tidigt imorgon. As usual, kanske man ska säga.
Inte för att det är något fel på min vardag direkt
men jag känner för något annat, något nytt. Något.. som är kul.
22/1, lördag
20/1, onsdag
Ja hörreni, man kan ju fråga sig varför man är uppe egentligen
men det bara blev så. Ska väl dock försöka ta och sova snart, typ.
Har ingen anledning till att gå och lägga mig
då jag är ledig imorrn, men heller ingen för att vara uppe direkt.
men det bara blev så. Ska väl dock försöka ta och sova snart, typ.
Har ingen anledning till att gå och lägga mig
då jag är ledig imorrn, men heller ingen för att vara uppe direkt.
19/1, tisdag
Mm.. här sitter man hemma efter en inte alltför rolig dag,
och då helt beroende på vädret. Kul när man går första rundan
(vilken förövrigt var vid 6 strax innan jag var tvungen att åka)
upptäcker att det kommit ytterligare någon cm snö,
eller inte. Men hade inte mycket till val så, så var det med det.
Väl framme på jobbet efter nästan både en, två och tre vurpor
i blindo kändes det om möjligt ännu mer värdelöst
då man var väl medveten av att det lilla sminket man hade haft
hade runnit av, kul att stå i kassan då liksom.
Aja, shit happens. Var så himla retligt med allt det där bara.
Nu.. sitter man här. Ska väl ta tag i städningen snart,
det är vad jag tänkt i alla fall. Skulle egentligen till stallet
för att ta Ragnar också men mamma lovade att mocka
och kolla till honom så jag slipper gå dem milen fram&tillbaka.
Snällt av henne tycker jag faktiskt,
visst att hon ändå rider ikväll.. men ändå. Det gjorde min dag.
Imorgon blir det dock att ta Vulfis innan jobbet, det gillas!
16/1, lördag
Har inte skrivit på några dagar ser jag, men har ärligt talat
inte haft något att skriva om då jag nästan bara jobbat heldagar..
Men nog om ursäkter nu va. Idag har man bara varit ledig
Men nog om ursäkter nu va. Idag har man bara varit ledig
och det har varit helt jävla underbart då jag inte gjort någonting
mer än att ha myst med pojkarna och varit i Navestad en sväng.
Händer inte att man får lediga lediga dagar så ofta tyvärr,
men idag var ett undantag och det var väldigt, väldigt uppskattat!
Imorgon är det bara lilla V som står på schemat,
får se lite vad vi ska göra men blir antagligen skogen kan tänkas.
Imorgon är även sista lugna dagen på drygt 3 veckor ungefär
så det är väl bara att ta vara på den antar jag. Å andra sidan
ska jag väl inte klaga då jag mår som bäst när schemat är pressat!
12/1, tisdag
Kände ett sug för att blogga för bara några få sekunder sen
men nu vet jag inte faktiskt, så får väl se vart det här leder..
Hursomhelst så har det blivit mycket tankar nu ikväll,
framförallt med tanke på att pojken slocknat för några timmar sen
i ett försök att vända tillbaka dygnet.
Så, ja, här har man suttit och bläddrat igenom en hel mängd bilder
som man nästan glömt och bara tänkt tillbaka, på ett bra sätt.
För första gången på väldigt länge har jag kunnat se tillbaka
utan att känna smärtan av saknaden. Visst saknar jag fortfarande,
men denna gång mer med glädje över tiden vi delat
istället för smärtan över vad som inte längre finns här hos mig..
.. men visst tänker jag på er vid olika tillfällen, varje dag,
det kan jag inte förneka. För det är inte lite minnen man bär på!
Finns hur mycket som helst men..
det är nog det lilla som påminner om era olika personligheter
som ligger närmast hjärtat, på sätt och vis.
Hur sur Nadja blev varje gång man missat henne en enda dag,
eller om man gick till Zorino först - det accepterades bara inte.
Hur Tussen alltid kom rusandes och mötte en vid dörrn'
och då speciellt om man hade varit och handlat. För vem vet,
kanske fanns det något till honom.
Hur Zorino.. hur han var. Hur han alltid kom en till mötes,
hur han alltid puttades, busade.. hur han bara var, helt enkelt.
Han var verkligen som en regnbåge runt hjärtat
som alltid lyste upp min värld. Så var det faktiskt, till slutet.
men nu vet jag inte faktiskt, så får väl se vart det här leder..
Hursomhelst så har det blivit mycket tankar nu ikväll,
framförallt med tanke på att pojken slocknat för några timmar sen
i ett försök att vända tillbaka dygnet.
Så, ja, här har man suttit och bläddrat igenom en hel mängd bilder
som man nästan glömt och bara tänkt tillbaka, på ett bra sätt.
För första gången på väldigt länge har jag kunnat se tillbaka
utan att känna smärtan av saknaden. Visst saknar jag fortfarande,
men denna gång mer med glädje över tiden vi delat
istället för smärtan över vad som inte längre finns här hos mig..
.. men visst tänker jag på er vid olika tillfällen, varje dag,
det kan jag inte förneka. För det är inte lite minnen man bär på!
Finns hur mycket som helst men..
det är nog det lilla som påminner om era olika personligheter
som ligger närmast hjärtat, på sätt och vis.
Hur sur Nadja blev varje gång man missat henne en enda dag,
eller om man gick till Zorino först - det accepterades bara inte.
Hur Tussen alltid kom rusandes och mötte en vid dörrn'
och då speciellt om man hade varit och handlat. För vem vet,
kanske fanns det något till honom.
Hur Zorino.. hur han var. Hur han alltid kom en till mötes,
hur han alltid puttades, busade.. hur han bara var, helt enkelt.
Han var verkligen som en regnbåge runt hjärtat
som alltid lyste upp min värld. Så var det faktiskt, till slutet.
- We cannot separate 'cause you're part of me
9/1, lördag
Och äntligen tog man tag det här med att klippa Floyds klor,
underbart! Har dragit ut på det lite med tanke på hans reaktion
eller hur man ska säga, men nu är det i alla fall gjort.
Tilläggas måste också att han skötte sig exemplariskt idag,
trots obehaget. Usch, jag hatar att se honom så otroligt osäker
och det gör fan ont i mig att veta vad grunden till det är..
Men, det måste göras och det går trots allt framåt i alla fall,
det är ju alltid något. Har kommit fram till att det nog är dags
att beställa en tid för honom med Kaisa igen också,
finns en hel del följdfrågor nu då det nästan gått 1 år sen sist.
6/1, onsdag
Trött, sur och irriterad. Något jag inte är ensam om här hemma,
vilket absolut inte gör saken bättre. Tänker slå huvudet i kudden
bara för det, kan man slippa tjafs så tar man chansen man får.
Men.. ja, bortsett från alla surerier har dagen varit helt okej,
kom precis hem från en helkväll med pappa och syster
vilken inte satt fel, och innan det var det stallet som gällde.
Ragnar blev det en promenad med idag vilket inte var lyckat
då vi givetvis lyckades vara ute mitt i skogen när snöfallet kom.
Vulfa hade jag egentligen tänkt jogga lite med på fältet
men efter att ha varit ute en vända kände jag inte alls för det
så hon fick gå ett dressyrpass i ridhuset istället.
Vilket jag, å andra sidan, inte ångrar då hon gick som en klocka!
Får bli några bilder på henne från när vi joggade på fältet
för några veckor sen bara för att jag tycker om henne mer och mer.
Ridmässigt, framförallt. Hoppas verkligen på mer tid med henne,
vet ju trots allt inte. Men en sak som är säker
är att jag inte tvekar på att köpa henne om hon blir till salu.
Aja, nu ska jag smita mig förbi min pokernörd - och hoppa i säng.
1/1, fredag
Nytt år och allt nu då! Har nog inte förstått det riktigt än
men det kommer väl, antar jag. Avslutet på 2009 var klockrent
då det var precis lagom i alla fall, det tycker vi om!
Blev till att ringa in det nya året hemma hos Kjellis (och Emelie)
tillsammans med pojken, Richard, Frida, Tove och Bengan m.fl.
Vi bestämde oss dock för att ta sista spårvagnen hem
Vi bestämde oss dock för att ta sista spårvagnen hem
då vi ändå var tvugna att hämta Floyd hemma hos M's föräldrar,
vilket var lika bra det då jag skulle upp och jobba tidigt också.
Blev till att jobba i stallet med andra ord, gick bra faktiskt,
bortsett från rymmningen Noak drog igång det första han gjorde.
Underbart. Nu däremot blir det till att gå ut med hunden,
innan jag slocknar. För det, det lär jag nog göra ganska så snart.
